Alla kommer falla...

Senaste tiden har nästan varje natt varit kantad med mycket underliga och obehagliga drömmar. Det finns dock en röd tråd i alla drömmar och det är att jag ser allt som händer i tredjepersons-perspektiv. Är bara en åskådare till allt som jag gör och allt som sker i drömmarna. Eller så är jag "inlåst" innuti mitt huvud och ser allt därifrån men kan inte påverka något över huvud taget.

Oftast handlar alla drömmar om död på ett eller annat sätt. Nästan alltid samma personer som är inblandade och alltid vaknar man och känner sig hjälplös eller helt kallsvettig och utmattad. Mer och mer tid varje morgon går åt till att återhämta sig från det man sett under natten och någon slags känsla av meningslöshet blir allt mer påtaglig. Även under dagens lopp så kan jag ha små flashbacks till nattens drömmar och att aldrig kunna släppa det gör mig mer och mer förvirrad. Vad beror allt det här på? Hur kan jag bli kvitt det? För om det här ska fortsätta så vet jag faktiskt inte om jag vill vakna upp något mer.